Jag föddes i Nyköping 1965 men har bott större delen av mitt liv i Uppsala där jag bor kvar. Jag är gift och har tre barn. Så länge jag minns har jag älskat böcker, framförallt deckare. Det började med Vi Fem och Kittyböckerna sedan Stig Trenter och Agatha Christie och så fortsatte det med engelska, amerikanska och svenska deckarförfattare. Skrivande har också varit viktigt för mig. Jag skrev gärna långa berättelser i skolan, började skriva dagbok vid nio års ålder och när jag ett par år under min uppväxt bodde i USA med mina föräldrar och syskon brevväxlade jag flitigt med vänner och släkt i Sverige. Deckarintresset och skrivandet har legat och väntat på rätt tillfälle att förenas och för tio år sedan upptäckte jag av en slump de fridlysta flodpärlmusslorna och det unika med att de kan bilda pärlor. Det blev den katalysator jag behövde för att skriva min första bok Pärlbäraren.

​

Jag är civilekonom och arbetar sedan 2012 som departementsråd på Regeringskanliset varav sex år på Utrikesdepartementet. Jag har jobbat som chef i många år men är också mycket intresserad av arkeologi och historia. Det är som ett deckarmysterium för mig att titta på spåren i marken och miljön runt omkring och fantisera om hur människor bodde och levde långt före vår tid. Samspelet mellan människor intresserar mig, hur konflikter och problem uppstår, hur människor hanterar det och vilka konsekvenser det får. Natur, historia och relationer är alla beståndsdelar jag gärna vill ha med när jag skriver deckare.

​

Karin Pilt är mitt författarnamn, jag heter egentligen Gustavsson. Pilt är ett släkt- och gårdsnamn från Dalarna där min mamma kommer ifrån och där vi gärna vistas. Dalarna är ett landskap som med sina höga berg, djupa dalar, en älv som slingar sig fram, röda stugor och fäbodar, bjuder på en vacker och suggestiv miljö som är tacksam att skriva om. En anekdot är att det sägs att jag är avlägset släkt med Pilt Carin, eller Vackra Carin som hon kallades eftersom det sägs att hon var så vacker att hon i början på 1800-talet blev uppvaktad av kung Karl XIV. Hon står numera staty både i Stockholm och i en by i Dalarna. Ett annat landskap som jag har starka rötter i är Östergötland som min pappa kommer ifrån och där vi också tycker mycket om att vara. Havet, skogen och djurlivet ger mig både lugn och skrivlust.

 

För några år sedan startade en vän till mig en bokcirkel. Vi turas om att välja vad vi ska läsa vilket gör att jag har upptäckt en värld av böcker som jag inte skulle ha läst annars. Bredden av genrer och stilar har utvecklat mitt eget skrivande och hjälpt mig hitta min berättarröst.

Jag springer gärna för att hålla mig i form och det är också ett sätt att få ny energi i mitt skrivande när jag kör fast. Medan fötterna för mig framåt far tankarna omkring som små virvelvindar och leder ibland fram till både lösningar på problem och nya skrividéer.

 

Sist men inte minst är min familj en stor inspirationskänsla och släkt och vänner har uppmuntrat mig att inte ge upp min dröm att bli författare. Nu blir den äntligen verklighet.